jan 10 2012

Gran.

Eller det som en gång var en tät vacker gran, nu lite mer spretig. Helgens julbortstädande gjorde nytta. Och varken Piff eller Puff gömde sig i den efter att den klippts ner. Ska ta ett snack med den där Musse sen när jag träffar honom.


jan 10 2012

Äppeljämförelse.


jan 6 2012

Utgång.

Precis som många andra passade vi på att komma ut i vårvärmen (iskall snålblåst, men jag är optimist) på en promenad. Då ser man så här nöjd ut när man slipper gå själv. Väl inbakad i sina lager av kläder.

image


jan 4 2012

Nyårsafton.

Fantastiskt underbart. Fantastiskt gott. Fantastiskt trevligt. Fantastiskt på alla sätt och vis. Man skulle liksom gjort om det mer än en gång om året. Minst. Lite som julafton, fast inte alls. Mycket godare mat, inga presenter och man får va uppe mycket längre! Iaf om man heter Zoie och är snart 3 månader gammal. (I morgon faktiskt)

Ekberg’s bjöd in storstilat till inspektion av nya huset och gourmetmåltid, med en strålande punktinsats på köttet från Martin.

Vi värmde upp oss inför allt ätande med skyttetävling. Pumphagelbössa, typ, på badrumsdörren. Inte var dag man testat, men utmanande och lika för barn/vuxna. Eftersom jag inte riktigt vann så måste någon ha fuskat och således är resultatet oviktigt. Zoie kan snart stå, då måste hon ju få en sån i present. Skjuter sugproppar och tomhylsorna flyger ut på sidan. Barnsligt mäktigt!

Zoie hade en nästan lika trevlig kväll som på julafton, lite mer gnällig. Men hon var fullt förberedd på en kväll full med raketer och smällare. Vi tackar  Peltor särskilt för det. Hon tittade lite förstrött på raketerna ibland, men inte ett halvt blink vid smällarna. Trötthet garanterad inblandad, men kul att hon va med.

 

Tolvslaget firades in på gatan tillsammans med de nygifta grannarna (Gifta sig på nyårsafton. Pluspoäng. Lätt att komma ihåg datumet!) och deras släkt och vänner. Med OS i stor raketlåda (deras) och lite mer human (vår) njöt vi alla av fyrverkerierna.

Hela sällskapet sov över och 4 timmar efter midnatt var det dax att sova för denna mannen och det han blev några timmar innan fröken vaknade och tyckte att sova var tråkigt. Mysigt med hotellfrukost på hemmaplan.

Traditionsenligt följde Mastodontfilm-marathon dagen efter. Av olika anledningar var gänget en liten smula jättesletna och krypa ner i soffan är lagom mentalt utmanande. Gudfadern. Första filmen. Får väl ta dom andra påföljande år. En sann klassiker som jag nu sett för första gången…

Ser redan fram emot nästa nyårsfirande! Bring it on!

 

 

 

 


jan 3 2012

Julklappen.

Som jag aldrig fick vill säga… Den Tomten som kommer med såna paket skulle jag vilja träffa.

Kolla in länken härunder för innehållet. Gissa först!

http://imgur.com/a/yDIsD

Uppenbar dreggelvarning!

 


dec 30 2011

Julhelgen.

Så har då julens firande kommit till en ända och vi har avverkat ytterligare en arbetsvecka. Skönt. 4 dagar är mer lagom längd på en vecka.
Lille Julafton; avfärd aptidigt för att komma iväg till farmor i Göteborg och leka i all snön och bygga snögubbar och dra runt Zoie i släde och fira jul i smyg lite tidigare. Tyvärr var där ingen snö, så vi ställde in och körde hem igen. Typ. Jul firades med sällan skådad storlek på pakethög. Zoies namn på 95% av dom. Dooh! Men eftersom hon inte har löst det där med fingrarna ännu fick jag vara stand-in och öppna. Verkligen jätteuppoffring från min sida, men vad gör man inte för sitt underbara barn. Fick umgås med farmor och Gizmo, som Jennie envisas med att kalla för ”storebror”. Uppenbar brist på syskonkärlek från hans sida. ”Hon låter, jag går.”

 

Fast vad gäller hennes händer är det nog inte långt borta att få koll på dom. Hon satt och jonglerade med nappen tidigare i köket. Smart brud det där. Krypa känns så U-land, hon kommer med all säkerhet snart kunna gå, verkar inte det minsta intresserad av något mellanläge där. Står och balanserar själv nu -med viss support givetvis. Att testa hur länge hon kan stå själv utan att jag håller alls skulle ju kunna vara farligt. Skulle jag väl aldrig göra. Igen.
Jomen. Så på Julaftons morgon for vi vidare, från skogarna i götet till de småländska skogarna. Bilen nu på bristningsgränsen till hur mycket en småbil kan lastas med barnattiraljer och julklappar. En barnvagn och två vykort så var bagageluckan full… Fjantbil. Inte alls så att jag längtar efter nya bilen, men tänk om!?
Julfirande nummer två med morfar var tanken. Vattkoppor satte stopp för det, blev dock resten av släkten och en ny hög med julklappar. Till Zoie och de andra barnen. Var julen till för dom små eller hur var det nu? Hon har dock lite dålig känsla för det där med traditioner. Hon passade på att sova mitt under Kalle. Hon hinner väl iof tröttna på det med i sinom tid. Som vi vuxna gjort. Snart. Och eftersom våra julmagar var tomma ner till en kritisk nivå efter att inte ha ätit på tre hela timmar fyllde vi snabbt på med julbordets alla godsaker. En grisfot kanske? Tack, men nej tack. Tar en bit sill till istället. Dopp i grytan hör liksom till det småländska firandet. Bara att gilla läget.
Helgens tredje firande kom redan ett par timmar senare. Då var det blivande kusinen, under arbetsnamnet Jean-Claude/JC/Jay Z eller dylikt med fodervärd tillika moster som bjöd in till ytterligare en strålande festmåltid i trevligt sällskap. Vet inte om man ska erkänna att Ingmar Bergmans snapsvisa (om man nu kan kalla den det) var den stora vinsten för kvällen; ”Tystnad, tagning!” Episkt!
Söndagen fick en kanonstart med tomtegröt för att fylla nåt litet eventuellt undansjunkt hål i matsäcken. Gott-i-gott-gott. Sen avfärd för julfirande nummer fyra hos gammelmormor. Den danska varianten av julfirande, då den släkten tillhör våra kära landsgrannar. Att vi berättade att Zoie härstammar från dansken Gorm den gamle enligt släktforskningsevidens, höjde av någon anledning stämningen två steg. Många timmar senare och minst lika många paketöppningar och matsessioner senare var det dax att rida mot solnedgången. Eller köra hem i mörkret och regnet. Frågan är vilket som är minst julstämning kring. Vi tog bilen i vilket fall som helst. Hann med ett släktfoto och alternativt släktfoto, avgör själv…

 

Erfarenheten härifrån var iaf att paket med leksaker som låter är jättekul. Ett tag. ”Dom som tillverkar spelande/plingande leksaker kan omöjligt ha barn själva”… Vi får väl se hur länge vi står ut med Zoies nya arsenal av just sådana leksaker. Nästa erfarenhet; hämnden är ljuv! Hon fick ett par otroligt fina gosedjur också. Som inte säger ett ljud. 10 poäng!
Nyår med Familjen Ekbergs trevliga sällskap stundar. Ska bli fantastiskt kul att träffas igen. Eftersom dom nu Höör hemma i Skånes mitt, så är det väl bara att spola av traktorn, ta fram banjon och på med halmhatten. -It’s funny cuz it’s true! ;o)


dec 30 2011

Migration.

Hmm. Om allt är som det ska, vilket jag tror. Och allt fungerar som jag hoppas, vilket det borde. Och allt är på rätt plats, vilket ska bevisas; så ligger nu vår rediga hemsida uppe paw rhik-tit. Välkommen in för en sneek-peek på Kardell.se. Min chef sa i något sammanhang ”om Gud vill och skiten håller!” Känns lite så just nu faktiskt. Glöm inte vantar och snöskyffel bara, prognosen säger snö.

Ni kanske känner igen den, då den egentligen bara flyttat. Och när jag säger ”bara” så menar jag inte det. Alls.

FYI, samtliga Kardellares mail-adresser kommer att migreras till kardell.se. Fungerar redan nu. Testa vet ja! [förnamn][snabel-a]kardell.se

 


dec 27 2011

Nöjd.

Inte alls missnöjd med att hjälpa till i köket.

image


dec 20 2011

Kabelfritt.

Ägnat kvällen åt att krypa runt på loft och vind och lagt en kabel (!), allt för att kunna få ett trådlöst hem… Gjorde en noga kalkylerad upptäckt där ute. Det är kallt på andra sidan isoleringen. Riktigt kallt.
Så nu är familjens 19:e Applepryl installerad i sovrummet. Jag jublar och gläds åt familjens nya kelgris. Ensam. Men amning har aldrig varit en så fullständig surroundupplevelse i så många rum med så mycket att titta på och uppleva.

Zoie gjorde mig sällskap i det mesta av aktiviteterna. Inte så mycket krypande som noga följandet av kabeldragningen på insidan. Blir hon ljude när hon blir stor har hon iaf en stolt far. Fattig men stolt. ”Men älskling, klart att hon ska ha 7.1-ljud i barnrummet…” Boomboxen kan gå och duscha.


dec 20 2011

Julklapp.

Till arbetskamraternas stora förtjusning fick jag en extra paket vid paketutdelningen av chefen idag…

image

Humor är LÄTT en bra egenskap hos en chef!