Kardell's

Den här jobbannonsen är ju helt underbar. Nördarnas paradis. Tailor Store, ett företag som skräddarsyr kläder via tjänst online sökte ny medarbetare:

Och så satt vi där med våra äpplen och kände oss nyttiga och hälsosamma efter en lång promenad.

Som jag aldrig fick vill säga… Den Tomten som kommer med såna paket skulle jag vilja träffa.

Kolla in länken härunder för innehållet. Gissa först!

http://imgur.com/a/yDIsD

Uppenbar dreggelvarning!

Hmm. Om allt är som det ska, vilket jag tror. Och allt fungerar som jag hoppas, vilket det borde. Och allt är på rätt plats, vilket ska bevisas; så ligger nu vår rediga hemsida uppe paw rhik-tit. Välkommen in för en sneek-peek på Kardell.se. Min chef sa i något sammanhang “om Gud vill och skiten håller!” Känns lite så just nu faktiskt. Glöm inte vantar och snöskyffel bara, prognosen säger snö.

Ni kanske känner igen den, då den egentligen bara flyttat. Och när jag säger “bara” så menar jag inte det. Alls.

FYI, samtliga Kardellares mail-adresser kommer att migreras till kardell.se. Fungerar redan nu. Testa vet ja! [förnamn][snabel-a]kardell.se

Ägnat kvällen åt att krypa runt på loft och vind och lagt en kabel (!), allt för att kunna få ett trådlöst hem… Gjorde en noga kalkylerad upptäckt där ute. Det är kallt på andra sidan isoleringen. Riktigt kallt.
Så nu är familjens 19:e Applepryl installerad i sovrummet. Jag jublar och gläds åt familjens nya kelgris. Ensam. Men amning har aldrig varit en så fullständig surroundupplevelse i så många rum med så mycket att titta på och uppleva.

Zoie gjorde mig sällskap i det mesta av aktiviteterna. Inte så mycket krypande som noga följandet av kabeldragningen på insidan. Blir hon ljude när hon blir stor har hon iaf en stolt far. Fattig men stolt. “Men älskling, klart att hon ska ha 7.1-ljud i barnrummet…” Boomboxen kan gå och duscha.

Till arbetskamraternas stora förtjusning fick jag en extra paket vid paketutdelningen av chefen idag…

Humor är LÄTT en bra egenskap hos en chef!

Mycket bra och mycket dåligt idag.
Min i vanliga fall urusla dumbphone HTC blev -otroligt nog utbytt under dess reperationstid till något ännu sämre, I shit you not, SonyEricsson G900. Alla ni som är äldre än 32, alltså lastgammla, kanske sett en sådan någonstans. Dom hävdar att den har touch-screen. Visst har den det, man kan ta på skärmen. Så länge man inteförväntar sigatt nåt ska hända i samma vecka därefter bara… Får väl ge dom en liten poäng att den faktiskt har wifi. Vad man nu ska med det till på en skärm som är sämre upplösning än en Musse Pigg-klocka. Men jag är inte bitter!
Kära HTC, allt är förlåtet. Jag lovar att inte “tappa” dig när du tappar samtalen eller helt enkelt bara startar om dig, mest för att du tycker det var lämpligt då jag motvilligt tänkte använda dig.

Från lågt till högt. Högt upp på önkelistan låg en XC70! Precis en sån fick jag beställt idag. Nästan. Fast inte alls. Blev en Passat istället. Lagom mycket lull-lull, (2 kryss kvar på utrustningslistan, annars allt) man vill ju inte verka så angelägen!

Leverans lagom till våren är här om allt går som det ska. Det där med leveransdatum är tydligen lite mellan tummen och pekfingret. Tyvärr tumme och pekfinger på olika personer som kan va väldigt långt ifrån varandra.

Julen kommer ju som bekant snart, och eftersom vi för andra året i rad sagt att vi inte skulle ha gran i detta huset, så åkte jag och handlade gran idag. På order hemmifrån. För andra året i rad. Ser ett mönster här. Suck.

Klädd och fin, dock saknas julstjärnan. Eftersom den måste färgkoordineras med övriga pryttlar i granen, så blir det till att köpa ny i år. Tydligen viktigt. Trippelsuck!

Det där lilla odjuret som tydligen ska bo här ett tag framöver verkar det som, har förmågan att testa ens tålamod. På riktigt. Jag har ett fantastiskt tålamod. Det är så fantastiskt kort att det knappt är sant. Men vissa andra som i normala fallhar ett betydligt längre tålamod och som älskar att påpeka mitt korta har även nått sin gräns nu. Inte alls roligt. Fast bara lite.

Hon har inte alls förstått konceptet med att sova. Utmanande en bra dag. Sjukt jobbigt precis alla dagar… Men hon är iaf betydligt mer reaktiv till omgivningen och kan le om man tvingar henne lite. Fortfarande dock så att hon måste åka omkring på armen för att vara nöjd.

Himla unge. Fast rätt söt ändå!

Lite Bigfoot-varning på det här. Folk säger sig ha sett det. Andra har sett spår. Några känner någon som säger sig ha sett det. Men ingen har någonsin sett bevis på det. Förrän nu! Idag har jag äran att presentera första bilden på att Zoie kan le. Inte så att vi tvingade fram det med våld. Bara nästan. Klar top-tio bild iaf.

Här även ett tips till oss som tycker att sladdar har en enda uppgift, att försvinna! Har under en veckas tid nu använt Eye-fi. Trådlös överföring av bilder från kameran till datorn. Trådlöst, utan att ta ut minneskortet ur kameran. Allt annat verkar ju puckat… Minneskortet har ett wi-fi-chip, som ansluter till samma nätverk som datorn och skyfflar över bilderna. Jagade det när vi va i USA i våras, men hittade inte modellen jag sökte, och nu när det kommit en nyare feature så hamnade den i brevlådan. Tack för det Webhallen.

Va lite strul i början. Mitt Fort-Knox-nätverk va tydligen inte uppskattat av kortets lilla nätverk. Men nu sprutar bilderna över till datorn i strid ström efter att man öppnat locket på datorn. Och till iPaden. Och till telefonen. Fast det är en HTC…

Tur att man är pappaledig, så man kan vara ute och göra nytta i fina vädret. Inte ensam, hade dottern med mig så klart. Hon var dock inte till så mycket hjälp som man kunde hoppas på när man rengör hängrännor.

45 lager kläder i höstrusket så man inte fryser och två dinglisar så man inte får tråkigt på sikt.