Kardell's

Vi avslutar denna vistelse i Australien på samma sätt som vi började, i Melbourne.

Här fick vi ett kärt återseende med Belinda (hon vi bodde hos första månaden) och hennes mamma.

Något vi inte kunnat förstå under resan är varför många asiater, både vuxna som barn, stannar till och vill ta kort på Quinn.

Vi konstaterar att denna resan har varit härlig, rolig, spännande och lärorik. Nu avslutar vi den med en god glass gjord med flytande kväve.

Efter ett fullspäckat schema i Sydney och Guldkusten beger vi oss till Hamilton Island för total avkoppling. Detta är en liten ö där man tar sig runt i en liten golfbil, seglar katamaran och paddlar ståendes på en ’surfbräda’.

Utsikten från rummet var verkligen inget man kunde klaga på.

Här på ön fick vi tid för både mys och bus.

På Australia Zoo har personalen nära kontakt med djuren. Vi fick se hur de gick med både tigrar och dingos i koppel samt ödlor och ormar mitt i bland oss. Man fick även gå själv bland både kängurur, koalor och ödlor.

Även Quinn trivdes här i sin vagn.

Guldkusten är nöjesparkernas stad och detta måste ju givetvis utnyttjas. Vi besökte WB Movie World, Sea World och Wet ’n’ Wild, vilket var uppskattat av oss alla.

Vi fick hälsa på flera kändisar.

Åka massor av karuseller

och bli riktigt blöta.

Vi kör genom Australiens vackra landskap. Då avstånden mellan städer här är lite större än i Sverige, stannar vi en natt i mysiga Coffs Harbour.

Vi körde även den vackra sträckan mellan Ballina och Byron Bay. Så nu har vi varit på den östligaste punkten av Australien.

Ojojoj, tiden går verkligen fort när man har roligt. Vi sitter nu i minibussen på väg norr ut för nästa äventyr. När jag säger bye bye Sydney rättar Zoie mig, nej mamma ba-bye, hon är redan en australiensare 😉

Efter vi hämtat Edbergs på flygplatsen åt vi en fantastisk feast på vårt favorit ställe, Pancakes on the Rock. Skulle nog vilja påstå att all mat i Sydney är väldigt god.

Vi har visat dem allt i Sydney man måste se, som ex Operahuset, Habour Bridge, Manly och Bondi beach.

Vi har även delat med oss av våra guldkorn och njutit av den fantastiska atmosfären.

Här i Sydney har Zoie med glädje klappat alla djur som börjar med K.

Lycka. Fira nyår i Sydney. Det är bara svårt att slå. Ja, vi saknade våra vänner och de senaste årens tradition är underbar på alla sätt och vis. Men ändå… Nyår. I Sydney.

Backar lite först. Vi kom fram hit efter avresa från Melbourne och sen kört via bergspasset och Snowy Mountains. Det lilla snö det här landet får hamnar där. Fast inte nu. Lite alp-käsnla att köra där. Har man kört i serpentinvägarna kring alperna så är det rätt mycket copy-paste. Fast HELT annan natur runt om.

På vägen stannade vi en natt i ytterligare ett gammalt guldgrävarsamhälle, Beechworth.

Vi kom efter de två långa dagarnas bilistande fram i Canberra och insåg snabbt att det var en mysig liten stad. Allt var väldigt fyrkantigt och modernt och den är ju framtagen för att bara vara ”mitten mellan Sydney och Melbourne” och det är rätt uppenbart att staden inte växt fram utan ritats fram när man tittar på kartan. Lite som när två syskon bråkar. Både Melbourne och Sydney ville vara huvudstäder. Det slutar med en kompromiss som ingen egentligen är nöjd med.

Parlamentsbyggnaden i Canberra.

I Canberra var vi bl.a. på en utställning om hur Australien som land växt fram på kartorna. Väldigt intressant utsällning med kartor från hela världen där man kan följa hur ”mänskligheten” utforskat länderna och kartlagt dom. Australien har upptäckts för första gången, åtminstone 4 gånger visar det sig. En av de otippat största attraktionerna för oss turister var en karta från 1452 där även dåvarande Norden var med.

Efter den korta vistelsen i den väldigt affärs- och politiksorienterade staden fortsatte vi norrut till Ettalong, en timme norr om centrala Sydney. Detta skulle sedan vara två veckors ”avkoppling” innan vi återgick till lite mer seriöst turistande och runtresande igen.

Darth Quinn ligger vid poolen. Zoie och jag i poolen. Långt där borta i bakgrunden.

Vi checkade in här dagen innan nyårsafton och hade lite tid på oss att förbereda och researcha möjligheterna för det ultimata nyårsfirandet. Hann med karuseller och familjefyrverkeri klockan 9 på kvällen innan vi återvände för att sängifiera de små och vi vuxna kunde njuta av de storslagna fyrverkerierna över Sydney. Magiskt.

Även detta året har jag nöjet att presentera nyårsbrevet för er som inte fått mailversionen:

I år blev det ett annorlunda julfirande för denna familj. Ingen tomte men en massa sol. Julafton börjades med en härlig ’walkabout’ runt sjön i Maryborough och avslutades med köttbullar och lingon.

Juldagen är det som de flesta firar i detta landet och så även vi. Vi började dagen med ett bad i havet på St Kilda beach tillsammans med våra kära vänner Tim och Angela och deras barn. Efter det åkte vi till Belindas pappa Malcolm mitt ute på landet och firade en Australiensisk jul med barbecue, Christmas pudding och en massa öl. Då Malcom är i processen att bygga ett hus och det var över 30 grader ute och ingen skugga på hans tomt, var skjulet den enda platsen som vi alla fick plats för middagen. När solen sedan gått ner satt vi ju givetvis under bar himmel och tittade på den underbara stjärnhimlen.

Annandagen började vi med att titta på massa fina och stora sandslott för att sedan påbörja resan mot Canberra.

Fast som det är här nere…

Efter en skaplig utflykt från ”hemorten” Clunes tog vi oss i helgen till Adelaide för en liten titt. Men det var nog mest resan som var målet. Raka vägen dit via inlandet och inte-så-raka-vägen hem därifrån igen igår morse. Och hela dagen. Verkligen. Vi körde den västra delen av Great Ocean Road vi inte tog sist. Sen tar det rätt lång tid om man ska stanna på varje lekplats man hittar och motionera ett barn, mata ett annat och ett tredje tar gärna en paus från att köra.

Fin stad. Finare resa dit. Otroligt fin resa därifrån.

Vi bodde mitt i smeten, hamnade (av någon outgrundlig anledning) högst upp i ett fint hotell (Grand Chancellor Adelaide) och passade på att njuta av både pool och bubbelpool.

Den långa gågatan fylld med restauranger och butiker innehöll även den en massa hinder/måltavlor -beroende på om man är två eller precis lagom över 30 år gammal.
Till exempel som när Zoie hittade ett gäng staty-grisar mitt på gågatan och alla måste metodiskt undersökas, grymtas åt och se till att alla närvarande på gågatan verkligen inte missar att hon faktiskt hittat grisar där.

Notera en världsvan 2-årig shoppingfantast med bagen i ena handen och espressomuggen i andra.

Det finns ju alltid tillfällen, särskilt så här i juletid, en känsla som får ens hjärta att liksom slå lite snabbare, lite lyckligare. Man känner att det finns nog trots allt hopp för en lite bättre och lyckligare tillvaro.  Som när man ser ett stort Apple Store. Den känslan.

Och givetvis fick vi även tvärs över jorden en liten hälsning från hemlandet.