Kardell's

4 och 2 år. Stort! Viktigt!

Av logistiska skäl var vi hos kusin ”lilla Alicia” i Hjärnarp. Själkklart var det du, Zoie, som döpte henne till just ”lilla” eftersom din favorit i livet just nu (tätt följt av mamma och pappa) heter just Alicia. Din absolut bästa kompis på förskolan.

Självklart var temat ROSA. Eller rättare sagt rosa on acid. ALLT var rosa. Med kraftigt inslag av prinsessor och Disney. Jag lyckades hitta allting möjligt i just rosa, fullständig servis, vi blåste upp rosa ballonger, och det var ju rosa sopsäckar. Så klart. Just tajmingen med Rosa Bandet-kampanjen gjorde ju arbetet något lättare kan jag erkänna.

Naturligtvis avslutades kalaset med en rosa fjärilstårta.

Och ni lekte med pappas Selfiestick. Synd att du är så blyg för att hamna på bilder när någon annan håller i kameran…

Året är 2015. Midsommarafton. Det regnar stora delar av dagen; eftersom det är midsommarafton… Det kommer ni lära er att acceptera.

Jag släpade er till Höör och Dan och Ina. Blev bland annat ert första möte med lilla Søs, nu en månad gammal. Och ”djurifieringen” går frammåt. Flera gånger skulle det klappas, tittas på och påpeka det ena och det andra om katterna på eget initiativ. Då blir man lite extra stolt över er.

En dag fylld med en mängd mat så klart, men Zoie fann glädjande nog en förtjusning i de grillade lammracksen. Episkt goda. Foodporn som någon hade sagt…

Som syns på bilden var ni helt normala. Typ.

Då det var för kallt i den nyss uppfyllda poolen fick Quinn bada i en något mindre pool.

Nu har uppvärmningssystem till poolen inhandlats så snart kan även mamma bada.

Eftersom vårt kök ännu inte är färdigt tvingar jag småtjejerna att laga mat. Går väl så där…

Har börjat min 25%-iga pappaledighet idag. Och nu en runda i blåsten. Hälften av oss verkar rätt nöjd.

Lycka. Fira nyår i Sydney. Det är bara svårt att slå. Ja, vi saknade våra vänner och de senaste årens tradition är underbar på alla sätt och vis. Men ändå… Nyår. I Sydney.

Backar lite först. Vi kom fram hit efter avresa från Melbourne och sen kört via bergspasset och Snowy Mountains. Det lilla snö det här landet får hamnar där. Fast inte nu. Lite alp-käsnla att köra där. Har man kört i serpentinvägarna kring alperna så är det rätt mycket copy-paste. Fast HELT annan natur runt om.

På vägen stannade vi en natt i ytterligare ett gammalt guldgrävarsamhälle, Beechworth.

Vi kom efter de två långa dagarnas bilistande fram i Canberra och insåg snabbt att det var en mysig liten stad. Allt var väldigt fyrkantigt och modernt och den är ju framtagen för att bara vara ”mitten mellan Sydney och Melbourne” och det är rätt uppenbart att staden inte växt fram utan ritats fram när man tittar på kartan. Lite som när två syskon bråkar. Både Melbourne och Sydney ville vara huvudstäder. Det slutar med en kompromiss som ingen egentligen är nöjd med.

Parlamentsbyggnaden i Canberra.

I Canberra var vi bl.a. på en utställning om hur Australien som land växt fram på kartorna. Väldigt intressant utsällning med kartor från hela världen där man kan följa hur ”mänskligheten” utforskat länderna och kartlagt dom. Australien har upptäckts för första gången, åtminstone 4 gånger visar det sig. En av de otippat största attraktionerna för oss turister var en karta från 1452 där även dåvarande Norden var med.

Efter den korta vistelsen i den väldigt affärs- och politiksorienterade staden fortsatte vi norrut till Ettalong, en timme norr om centrala Sydney. Detta skulle sedan vara två veckors ”avkoppling” innan vi återgick till lite mer seriöst turistande och runtresande igen.

Darth Quinn ligger vid poolen. Zoie och jag i poolen. Långt där borta i bakgrunden.

Vi checkade in här dagen innan nyårsafton och hade lite tid på oss att förbereda och researcha möjligheterna för det ultimata nyårsfirandet. Hann med karuseller och familjefyrverkeri klockan 9 på kvällen innan vi återvände för att sängifiera de små och vi vuxna kunde njuta av de storslagna fyrverkerierna över Sydney. Magiskt.

Även detta året har jag nöjet att presentera nyårsbrevet för er som inte fått mailversionen:

Innan frukost är det samling i sängen. Zoie tycker rätt mycket om sin ”bebis” eller ”Pim” som hon heter enligt Zoie.

Efter en dryg vecka här i Clunes har vi varit fantastiskt duktiga på att vara här så lite som möjligt. Vi har hunnit med hjulångare, min gamla studiestad och universitetet i Bendigo och besökt Melbourne. Både för shopping och turistande. Akvariet var otippat uppskattat av Zoie och hon hittade en massa nya vänner.

I förrgår när vi var i nationalparken Grampians fick hon till slut äntligen träffa sina kängurur och igår när vi körde en bit av Great Ocean Road vid södra kusten fick hon även se flera ”nalle” = koala… Man kan ju lugnt påstå att vi inte var dom som var mest exalterade av att hitta koalorna så nära.

Nu planerar vi för resan till Adelaide i helgen för att se hur där ser ut och sen julfirandet efter det. Naturligtvis firar vi jul som man gör i detta landet med stor grillfest i shorts och solglasögon. Vi har faktiskt precis avnjutit en grillad hamburgare efter en lugn ”mellandag” med bara lite lugn promenad med hunden, shopping och strosande i Ballarat.

Eftersom vår bilstol inte va helt optimal fick vi modifiera den något… Tack K-Mart för den ”perfekta lösningen”.

En av utsiktspunkterna från great Ocean Road. Kanske inte den bästa dagen för det perfekta fotot, men utsikten är helt fantastisk.

Ännu en…

Ett litet stopp på vägen till Grampians, nationalpark med en massa underliga djur. Cikadorna i mängder gjorde dock det nästan lite obehagligt. Glöm allt vad spindlar och ormar heter. Dessa va värre.

Om man reser med en 2-åring blir det rätt mycket besök på lekplatser för att motinera henne. Men va inte orolig. Pappa blir motiverad han också. Tycker kanske inte det är exakt lika kul, men lider för det mesta bara minimalt.

Och eftersom nästa Göteborgsvarv bara är ett halvår bort, så får man ju passa på att springa även här -i shorts och t-shirt. Lite roligare än med de 15 lager kläder man behöver hemma. Första kvällen såg jag en känguru. Dom är inte direkt sociala och den höll sig i utkanten av sin buske. Inget teleobjektiv med mig på just den löpturen tyvärr. Skaplig utsikt över omgivningarna är det ändå.

Det är RIKTIGT svårt att få någon typ av julkänsla när det är 30 grader ute och strålande sol. Det blir ju inte bättre av att de gör narr av hela tomte-biten.

Vår dotter är en riktig papparazzi och fotar allt som vi andra tycker är intressant. Himla hjälpsamt. För det mesta. I detta fallet lite koalor.

Zoie rusade fram till kängururna som inte var fullt lika intresserade av att bli kelade med som hon var av att kela med dom.

Efter många timmar i bilen kan hon till och med sova med stil och attityd. Sötnos.

I Echuca, en av de riktigt gamla städerna i Australien. En gång landets näst största hamnstad. Idag finns här världens största flotta av hjulångare. Inte många tiotal, men de flesta är otroligt väl bevarade trots uppenbara renoveringar. 1 timme på floden Murray med fika på en av båtarna (Pride of the Murray) var inte alls jobbigt.

Quinn verkar vara minst lika glad för vatten som sin syster. Och pappa.

Så va Quinn äntligen kommen. Halv sex i morse såg hon ljuset. Hon vägde in på mastiga 4030 gram och en längd på 51cm. Sömn är det brist på, samma sak verklighetsförankringen. Men det börjar rätta till sig. Nu ska vi tydligen ta det här lilla knytet med oss hem och inkorporera henne i vår familj. Minst sagt spännande.