Fölsekalas.

Nu har lilla Zoie fyllt 1 år gammal och liksom tagit steget från iBaby till iChild. Steget från att sitta still och leka med ett decilitermått i ensamhet under 1 timma, till att gå omkring och ha 2 meter långa armar som räcker upp på hyllor, in i skåp, ner i lådor och med någon form av klister fastnar allting i de små händerna och hamnar av någon anledning på golvet. Inte i en hög. Utspritt i hela huset. Fast någon form av tanke verkar det finnas bakom, för det ligger alltid någon pryttel/leksak/matrest där man går. Dubbelt så ofta när man går och bär på något varmt som man inte vill tappa. Underligt det där…

Förra helgen hade vi kalas och det åts tårta och öppnades paket i en väldig fart. Fast det var ju lite fusk, det var ju inte förrän nu i fredags hon fyllde år. -Det behöver vi ju inte berätta…

 Tårta åts med blandad framgång. Mormor var dock vänlig nog att hjälpa till.

 

Det blev massa fina kläder och givetvis en del saker som ger ifrån sig diverse ljud med mer eller mindre uppskattade melodier. Mycket ljud är det nu iaf. Det plingas, tutas och truddeluttas hejvilt och allt uppskattas lika mycket av Zoie som nöjt klappar händerna eller snurrar dom i luften och viftar på höfterna i vad vi tror är dans och inte balanssvårigheter eller höftbesvär.

Och idag var det första dagen på dagis. Paw-rihk-tit. Hon har ju varit där en gång på introduktion och en gång för att fotas, men nu var det LIVE. Gick hur bra som helst. Själv tvingas jag åka till Italien (verkligen en uppoffring) men på fredag är det min tur att gå med henne dit, och då kommer brandbilen, som en del av temat `Brandbil´de haft på dagis nu. ”-Sitt still här nu Zoie så pappa kan leka med brandbilen…” (Igen, verkligen en uppoffring!)

Har ägnat dagens fritid (den eller de timmarna hon sover mitt på dagen) med att märka upp kläderna hon ska ha med sig på dagis? Osäker på om de tänker skänka eller sälja hälften av vår klädesarsenal med tanke på hur mycket hon ska ha på dagis, har man inga sopsäckar och vattenslangar där? Smider planer på att nästla mig in i styrelsen på det här stackars dagiset och instifta lagar om chipmärkning av kläder. Jag menar, bor vi i en rik kommun eller är det bara hitte-på? Lätt att vi borde ligga i framkant med det här.

Dax att fortsätta med packningen av containern med kläder som ska till dagis, f’låt, förskolan om man nu ska vara helt PK.